Karma?

Idag gick vi ner för Willes isiga  trappa, han hade precis retat mig för något så jag sa " Hoppas du ramlar". Efter det hann jag inte ens ta ett steg innan jag for på rumpan. Wille som inte tyckte att det var mer än rätt åt mig vände sig bara om och gapskrattade och gick sen vidare, utan att hjälpa mig upp... Tack för den älskling! ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0