You know how I feel about you..
Igår var jag i Skärholmen och shoppade med Mamma, efter det gick jag hem, lagade mat och bara tog det lugnt ett tag. Sen gick jag ut och mötte Williwonkaponken för att gå på promenad. Tidigare under dagen hade jag tänkt på hur konstigt det är att så fort man tänker på en person man inte träffat på länge så möter man den personen. Och så kom jag att tänka på den gången jag sa till mamma att jag aldrig mötte Mattias för att sedan se honom tio meter framför mig, självklart.. Sen tänkte jag att nej, så här får jag inte tänka nu.. För då kommer jag möta honom ikväll oxå. Gjorde jag det? Nästan!! Jag lyckades faktiskt få syn på honom ungefär 15 meter framför mig den här gången och föreslog snabbt att vi helt enkelt skulle gå åt andra hållet istället. Så det gjorde vi, en helvändning mitt på trottoaren. Lustigt! Sen fortsatte vi i alla fall att gå runt lite, besudlade en busshållsplats här, ett staket där. ja ni vet, som när man var jag var 15 och hånglade överallt. Ja, jag gjorde ju inte det förstås. För just när jag var 15 var jag jättekär i en kille som inte ens visste att jag existerade men jag såg det ändå som otrohet ifall jag skulle ha hånglat med någon annan. Idag ska jag åka in till stan och fortstätta med shoppingen. Måste hitta ett par stövlar jag kan ha i hockeyhallen så jag inte fryser ihjäl nu när säsongen har börjat. Och så måste jag hitta något att ha på mig på lördag, då ska jag och William nämligen på födelsedagsfest i Skogås. Woho!
I know that you know it cant get much better, fireworks are flying whenever we are together.
